Hej hej,

Oj vilken dramatisk kväll det blev igår. Dagen började så bra med att jag kunde ta mig en liten promenad runt kvarteret för att handla några pioner. Det kändes rätt ok även om det kändes svajigt och nästan som att det skvalpar/klunkar i knät. Svårt att beskriva. Knät svullnade när jag kom hem men som sagt det kändes helt ok.

Framåt kvällen landade de in allihop, alla våra ungdomar, för att fira Per och Lilly men det hann bara gå en liten stund av bus och lek i soffan för Loas del så trillade han med ansiktet rakt ner i armstödet på soffan. Så typisk att han skulle slå i precis mitt emellan de mjuka kuddarna som ligger där. Det var en ordentlig smäll, ena kinden svullnade upp som en stor boll och tvärs över kinden blev det som en tunn spricka i huden, inte så att det började blöda som tur var men det såg inte bra ut. Han kunde/ville inte öppna munnen eller gapa så det blev ett samtal till sjukvårdsupplysningen under tiden som Loa bara ville somna. Det är inget bra tecken och eftersom det kunde ha blivit en fraktur på kindbenet, eller käken så blev det en sväng till akuten. Efter en timme kom det en bild på en nöjd liten kille i pappas knä som satt och åt glass och efter ytterligare en stund kom han hem och åt en stor portion med mat. Han piggnade på sig snabbt lyckligtvis och det kommer bara att bli en rejält blåmärke på kinden nu ett tag framöver. Usch vad jobbigt det är när de små skadar sig. Är så lättad över att det gick bra trots allt. Vår lilla hjälte!!!