Det tar bara någon minut att gå från vår stuga ner till Tofta Strand och i kväll var det så fint där nere när jag och Vendela tog en kvällspromenad. Nästan helt vindstilla och folktomt. Det är svårt att föreställa sig att om någon vecka så kommer det att vara ett myller av människor här, i alla fall på dagtid. Jag störs inte speciellt av att det är mycket folk på stranden en fin sommardag men kvällarna här nere på stranden är något speciellt; folk som kvällsbadar, grillar, dricker rosévin och njuter av fantastiska solnedgångar. Jag älskar det!

I kväll såg man lilla Karlsö så klart. Kändes som att lillön låg precis utanför. Det var så längesen vi var där och vi har pratat om att vi kanske skall ta en tur ut dit snart.

Tittar man norrut så ser man Gnisvärds fiskeläge. Där brukar vi alltid fira midsommar och så blir det även i år. Det är bara en kort cykeltur genom skogen från oss till Gnisvärd.

I kväll var det bara vi och fåglarna på stranden...

Nästan varje fredag ser det ut så här. Vi hinner knappt hem från jobbet så är bilen packad och vi är på väg ut till Tofta. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att bo där ute på heltid. Jag är en riktig stadsmänniska i grund och botten fast jag är uppväxt på landet. När jag var liten så minns jag att jag var så avundsjuk på alla som bodde i stan. Jag kan inte sätta fingret på vad denna längtan bestod utav förutom att jag var (och fortfarande är) så grymt mörkrädd. Det var nog mer en känsla av att jag tycker om att vara bland folk. Numer uppskattar jag landet så mycket mer. Det är guld värt att efter en jobbvecka få åka ut till lugnet och fågelkvittret. Vänta nu... var det verkligen jag som skrev det där...  fågelkvitter... hallå!!!

Hoppas att ni får en fin nationaldag!

KRAM!