En Negroni slank också ner...

En snurr med farbror Johannes i köket...

Och en riktigt god julskinka blev det till slut trots att lilla busungen Loa varit och vridit på vreden så det kunde ha slutat hur som helst ha ha...

Ja och så var det där med den mindre roliga delen den här julen och det är väl typiskt att när man äntligen blir ledig då ska det köra ihop sig. Per har bihåleinflammation förmodligen och är på väg till sjukhuset i eftermiddag för att kolla upp det och mitt knä som jag har haft ont i till och från under de senaste veckorna brakade ihop i går eftermiddag när vi kom från julbordet och skulle gå trapporna upp till vår lägenhet. Jag kunde knapp stödja på benet och det var med nöd och näppe jag kunde ta mig hem till Jacob och Linda på kvällen. Det fick bli taxi båda vändorna. Som tur var gjorde det inte ont när jag höll benet still och idag är det lite bättre men det får bli en sväng för mig också till vår närakut för att fixa det mest akuta. Men det får bli i morgon. Är det inte typiskt va?

Dessutom så har Loa varit risig hela helgen och det var en sliten liten man som i omgångar öppnade sina julklappar i går kväll. Lilla hjärtat...

Nu ska jag vinka av min Vendela som ska resa med sin pappa hem till Gotland. Det är hemvändarpartaj på Wisby Strand på gång och det vill hon ju så klart inte missa. Här hemma blir det lite mindre partajigt idag. Vi ska kurera oss och ta nya tag inför morgondagen.

Ha en skön och slöig juldag!

KRAM!