Så var den här igen; tisdagen då barnen åker iväg. Man vänjer sig aldrig vid kontrasten från att huset är fullt av stim och stoj, musik och grejer överallt till att det blir tyst och tomt. Även om det på ett sätt kan vara skönt med egentid och att man kan få styra över sin egen tid så får man ju så himla mycket av den på en gång. Det tar alltid tid att ställa om och det är alltid förenat med vemod...  Det vänjer man sig aldrig vid. Som tur är så bor vi nära varandra och det finns ju Skype, Facetime och Snapchat som räddar upp det hela.

Idag var det bara jag och Johannes till middag. Det blev Take away från Thai Thai idag och oj vad längesen det var och sååå gott. Det är inte så länge till som vi får umgås med den här killen till vardags. Efter sommaren flyttar han också till Stockholm för att plugga. Det är en speciell känsla när barnen blir stora och flyttar hemifrån men jag är så glad över att han skall stanna i Sverige framåt och inte är kvar i Australien där han tillbringade hösten/vintern. Då var han låååångt borta.

Kram!