Go kväll!

Nu är vi plats här hemma i Stockholm igen efter några dagar på Gotland som gick alldeles för fort. Någon dag till skulle jag ha velat vara på plats känner jag. Det hade varit mysigt att få njuta lite mer av lugnet på ön men nu känns det ändå toppen att vara tillbaka. Vi har ju massor av roligheter att se fram emot nu kommande veckor så förhoppningsvis kommer februari också att bara rassla förbi precis som januari gör. 

I vårt fönster på landet har vi en liten figur som det står devotion på om man tittar noga under den. Ett sånt fin ord; hängivenhet. Jag köpte den utomlands för många år sedan och jag och Per brukar säga att det där... det är vi! Då-Nu-Alltid... som Per brukar säga till mig. Fint!!!

I morgon mina vänner ska jag äntligen få komma på en MRT av mina höfter och mitt knä. Det ska bli så skönt att få något att förhålla mig till. Visar den något så får vi agera utifrån det. Visar den inget så vet vi i alla fall det och kan gå in på något annat passande spår. Det viktiga är att det finns ett spår att följa, eller hur? 

Det blev lite sent jobb i kväll för mig men nu äntligen ska vi laga middag. Bättre sent än aldrig!

KRAM!