Här, på Bungenäs hängde vi igår eftermiddag. Det gamla kalkbrottet som också varit militärt område under många år. Numer har allmänheten tillträde till Bungenäs och sen några år tillbaka kan man ta en fika, äta lunch eller finmiddag här, hänga i baren, se på konst eller gå på konserter.

Det är en bit att gå ner från parkeringen om man inte har turen att lyckas få tag på en lånecykel men det har vi tyvärr missat varje gång. Lammen går fritt inom området och det finns små vägar och stigar kors och tvärs över den lilla halvön där man kan ta sig runt och kolla på omgivningarna om man känner för det.

I den gamla affären är det numer ett café.

I den gamla matsalen kan man äta fina middagar med utsikt ut över havet.

Blir man trött kan man slänga sig i en av de gamla militärsängarna som står utplacerade vid havet.

Vi åt lunch i den gamla kalkladan.

Man kan låna en hatt om det blir för varmt...

Ett härligt ställe i en magisk miljö. Jag som har läst lite för många deckare tycker ju att miljön är som gjord för mord och andra hemskheter och kan lätt tänka mig in i hur det skulle vara därute på Bungenäs en kall, stormig natt i november... Burr... men nu på sommaren är det något helt annat. Nu är det bara vackert!

Apropå vackert så är det nu fint väder här i Tofta igen. I går kväll drog ett litet åskoväder in men försvann som tur var rätt snabbt bort igen. Det får bli en dag på stranden idag tror jag. Den sista stranddagen här på ön för oss för den här sommaren. Hm... känns snopet att det gick så fort men vilken fantastisk sommar vi har haft. Så här vill man ju ha det varje sommar... minus alla skogsbränder då, för den delen kunde vi ju varit utan.

Nu ska jag njuta av den sista lediga dagen innan det är dags att ta sig an vardagen igen. Vill inte, vill inte, vill inte men det är väl därför man tycker så mycket om ledigheten för att man får ett avbrott från just vardagen.

KRAM!